How to stay calm...
Håll i hatten! Tre veckor, 24 dagar återstår! my good...Visst kan jag erkänna att nervositeten börjar smyga sig på och tanken på att jag är så gott som fullbokad fram till avresan gör mig inte precis lugnare. Shit. Okej, bara ta dig samman och ta ett djupt andetag, jag är helt medveten om vad som väntar, eller hur?
Fredag idag och jag vet, jag har sagt det förut och jag säger det igen, vart tar veckodagarna vägen? Att förtälja om förra helgen är att det var länge sedan jag sovit så lite och ändå varit så pigg. Fredag : Jag+Malin+Slick=Hetare än hetast på dansgolvet. Lördag morgon, sliten, upp tidigt, tåg till stockholm. Josefin kom till stationen och mötte mig en kortis, kram och kaffe, båda aldrig tidigare så väldbehövda! :) Med buss till Lidingö, Bosön för föreläsning, därefter taxi till boende på Järdet. Time to dress up. Kvällen spenderades på Clustret, vilket är en stor festlokal, här arrangerades alltså Tele2 awards. Trerätters middag och fest inpå morgontimmarna. För övrigt kan jag hädanefter notera i mitt cv "bästa säljare mobiltbredband", hur gick det till? Hur som helst självklart kul när ens arbetsinsats uppmärksammas och belönas och som bekant, man ska sluta på topp! eller hur?
Idag var jag uppe i ottan, 06.20 väktes jag av alarmsignalen, eller snarare melodin, fiffigt det där, att när man upptäcker att det börjar bli ovanligt tungt att ta sig upp på morgonen så kan lösningen vara så enkel som att byta väkningstruddillutt, det gör faktiskt skillnad, iaf för mig. Till saken då, jag åkte 07-bussen in till stan för att träna innan jobbet, skönt tänkte jag, det är alltid lungt på gymmet såhär dags, väl på Friskis var det nästan så att det var kö till löpband och maskiner. Jag kunde i alla fall köra mina 45 min på bandet och eftersom jag hade lite tid över bestämmde jag mig för att träna lite axlar. Greppade hantlarna och det gick galant utan problem att köra i ett par minuter, men så fort jag var klar och lagt ifrån mig vikterna slog det tillbaka på mig, oooooh, jag kunde inte lyfta armarna på hela förmiddagen, helt skakis, hade nästan glömt den känslan, visseligen inte så konstigt eftersom jag inte tränat muskler på minst ett år. Måttlig träningsvärk befaras imorgon...
Denna vecka är ytteliggare göromål klara. Har beställt en årkonsumtion av linser, lagt mitt mobilabonnemang vilande och sett ut en resväska för inköp. Har även fått tid och all info kring min flight till NY!! och tid för intervju på amerikanska ambassaden. Nu kan inget gå fel, right? Vore om man skulle gå och bli dödsjuk då, men det händer inte mig, bättre immunförsvar får man leta efter...
So long gott folk...
P.s Jag vill redan nu uppmärksamma er om att en avskeds/födelsedagsfest planeras inom tre veckor :), de inbjudna kommer att kontaktas!
Fredag idag och jag vet, jag har sagt det förut och jag säger det igen, vart tar veckodagarna vägen? Att förtälja om förra helgen är att det var länge sedan jag sovit så lite och ändå varit så pigg. Fredag : Jag+Malin+Slick=Hetare än hetast på dansgolvet. Lördag morgon, sliten, upp tidigt, tåg till stockholm. Josefin kom till stationen och mötte mig en kortis, kram och kaffe, båda aldrig tidigare så väldbehövda! :) Med buss till Lidingö, Bosön för föreläsning, därefter taxi till boende på Järdet. Time to dress up. Kvällen spenderades på Clustret, vilket är en stor festlokal, här arrangerades alltså Tele2 awards. Trerätters middag och fest inpå morgontimmarna. För övrigt kan jag hädanefter notera i mitt cv "bästa säljare mobiltbredband", hur gick det till? Hur som helst självklart kul när ens arbetsinsats uppmärksammas och belönas och som bekant, man ska sluta på topp! eller hur?
Idag var jag uppe i ottan, 06.20 väktes jag av alarmsignalen, eller snarare melodin, fiffigt det där, att när man upptäcker att det börjar bli ovanligt tungt att ta sig upp på morgonen så kan lösningen vara så enkel som att byta väkningstruddillutt, det gör faktiskt skillnad, iaf för mig. Till saken då, jag åkte 07-bussen in till stan för att träna innan jobbet, skönt tänkte jag, det är alltid lungt på gymmet såhär dags, väl på Friskis var det nästan så att det var kö till löpband och maskiner. Jag kunde i alla fall köra mina 45 min på bandet och eftersom jag hade lite tid över bestämmde jag mig för att träna lite axlar. Greppade hantlarna och det gick galant utan problem att köra i ett par minuter, men så fort jag var klar och lagt ifrån mig vikterna slog det tillbaka på mig, oooooh, jag kunde inte lyfta armarna på hela förmiddagen, helt skakis, hade nästan glömt den känslan, visseligen inte så konstigt eftersom jag inte tränat muskler på minst ett år. Måttlig träningsvärk befaras imorgon...
Denna vecka är ytteliggare göromål klara. Har beställt en årkonsumtion av linser, lagt mitt mobilabonnemang vilande och sett ut en resväska för inköp. Har även fått tid och all info kring min flight till NY!! och tid för intervju på amerikanska ambassaden. Nu kan inget gå fel, right? Vore om man skulle gå och bli dödsjuk då, men det händer inte mig, bättre immunförsvar får man leta efter...
So long gott folk...
P.s Jag vill redan nu uppmärksamma er om att en avskeds/födelsedagsfest planeras inom tre veckor :), de inbjudna kommer att kontaktas!
"Mycket kol på grillen"
Ibland spårar det ur i konversationerna i Morgonpasset i P3, vilket är ett program jag alltid lyssnar på på mornarna innan jag sticker till jobbet. Programmet har många roliga inslag tycker jag, bla "introtävling" och "en ska bort". Hur som helst är det väldigt trevligt att ha som sällskap när jag käkar min fil och musli...
Jahopp, så var det snart helg igen och somvanligt har jag inte ens hunnit skriva något om den förra. Jag var alltså uppe hos far min, vilket också Linda, Fredrik och Ellen var. Helgen bestod i en hel del bilkörning eftersom jag körde större delen av den 40 mil långa sträckan både dit och hem. Massor av mys såklart och gott om tid att bara ta de lungt och ladda batterierna. Vi hann även med en sista tur med båten för att lägga nät (fångsten blev 3 stor abborrar och ett antal braxar) innan det var dags att ta upp båten för vintern och likaså bryggan. Bastubad, spelkväll, fotboll och supergod mat! Tack för en jättemysig helg allihopa!
I veckan har jag förutom att jobbat fixat och donat och kan nu bocka av fler saker på min att-göra-innan-jag-åker-lista, vilket såklart känns bra. Har även kommit på att jag måste avsluta mitt mobiltelefonabonnemang också och kom då på att jag kanske har någon form av uppsägningstid på detta?! kan ju försvåra det hela men förmodligen så löser det sig till det bästa. En digital kompaktkamera ska införskaffas, ny mobiltelefon, resväska och ev en extern hårddisk, just det, jag vill skulle väldigt gärna vilja ha nya brillor också, ojoj hur ska detta gå ihop ekonomisk för mig?!
Onsdag idag, efter jobbet mötte jag upp Emelie för en sväng på stan, det blev en ganska lång sväng som resulterade i inköp för oss båda. Jag inhandlade en jacka och en röd kofta och Em ett par svarta brallor. Sedan gick vi och satte oss på Java och käkade varma mackor och åt cheesecake och äppelkaka, efter alla godsaker blev vi supermätta, vilket inte va så konstigt och av detta slappa om bara den, och så trevligt att sitta och kura ihop sig och prata i höstmörkret.
Till helgen då? Det vankas partaj och gala, ojoj kan bli spännande och visst finns ett visst behov att uttnyttja all partyenergi som sparades in förra helgen :P!
Over and out. God natt! / E
P.s Snart kan vi börja räkna veckor Denize!
Jahopp, så var det snart helg igen och somvanligt har jag inte ens hunnit skriva något om den förra. Jag var alltså uppe hos far min, vilket också Linda, Fredrik och Ellen var. Helgen bestod i en hel del bilkörning eftersom jag körde större delen av den 40 mil långa sträckan både dit och hem. Massor av mys såklart och gott om tid att bara ta de lungt och ladda batterierna. Vi hann även med en sista tur med båten för att lägga nät (fångsten blev 3 stor abborrar och ett antal braxar) innan det var dags att ta upp båten för vintern och likaså bryggan. Bastubad, spelkväll, fotboll och supergod mat! Tack för en jättemysig helg allihopa!
I veckan har jag förutom att jobbat fixat och donat och kan nu bocka av fler saker på min att-göra-innan-jag-åker-lista, vilket såklart känns bra. Har även kommit på att jag måste avsluta mitt mobiltelefonabonnemang också och kom då på att jag kanske har någon form av uppsägningstid på detta?! kan ju försvåra det hela men förmodligen så löser det sig till det bästa. En digital kompaktkamera ska införskaffas, ny mobiltelefon, resväska och ev en extern hårddisk, just det, jag vill skulle väldigt gärna vilja ha nya brillor också, ojoj hur ska detta gå ihop ekonomisk för mig?!
Onsdag idag, efter jobbet mötte jag upp Emelie för en sväng på stan, det blev en ganska lång sväng som resulterade i inköp för oss båda. Jag inhandlade en jacka och en röd kofta och Em ett par svarta brallor. Sedan gick vi och satte oss på Java och käkade varma mackor och åt cheesecake och äppelkaka, efter alla godsaker blev vi supermätta, vilket inte va så konstigt och av detta slappa om bara den, och så trevligt att sitta och kura ihop sig och prata i höstmörkret.
Till helgen då? Det vankas partaj och gala, ojoj kan bli spännande och visst finns ett visst behov att uttnyttja all partyenergi som sparades in förra helgen :P!
Over and out. God natt! / E
P.s Snart kan vi börja räkna veckor Denize!
If you were an ocean I´d learn to float...
Tisdagkväll, omåttligt sötsugen, värdelös tv-tablå...
Helgen som varit bjöd på födelsedagskalas hemma hos Pernilla på fredagen med tacos, massa snacks, skönsång och en sväng om på slicken. Lördagen väntade hockey, Brynäs-Linköping med Emelie, mycket folk och grym stämmning, en match som slutade 2-0. Den sjyssta stämmningen bidrog visserligen till att jag blev aningens festsugen men jag bestämmde mig för att promenera hem och kika på film i stället, The Holiday blev det och visst är det mysigt att bara krypa ihop i sängen och bara vara för sig själv ibland. En trevlig överraskning framåt småtimmarna var när Pernilla ringde ifrån Liverpool, kändes lite konstigt när jag knappt kände igen hennes röst ibörjan, men hur som helst var det skön att höra att hon "lever".
Söndagen då?, regn, regn och lite mer regn. För att inte dagen skulle kännas alltför grå åkte jag och solade, köpte glass till mig och mor och tog det lungt, käkade lite och åkte till Läkerol arenan även denna dag och bänkade mig på en relativt tom läktare för att se Emelie och tjejerna i Brynäs damlag ge gärnet mot Leksand, och mycket riktigt vann de, dock avgjordes matchen på straffar efter förlägning, men det var kul att se dem knuffas med varandra på isen :P.
Denna vecka blir en kort arbetsvecka eftersom jag tagit ledigt på fredag för att unna mig en långhelg tillsammans med Linda, Fredrik och lilla Ellen uppe hos far och Gunilla. Sjävklart ska det bli väldigt trevligt att åka upp framförallt med tanke på att det var midsommar jag var där senast och det är ju en evighet sedan. Så till helgen bli det mest avkoppling, njuta så mycket som möjligt helt enkelt och försöka koppla bort tanken på att det inte blir så mycket mer av den varan framöver..
Blazzzblabla zzzzzzzz, nä nu orkar jag inte alls skriva någonting mer, just nu tycks tankarna vilja flyga all världens väg. Ett efterlängtat samtal från Greenwich, CT fick jag också alldeles nyss, och jag vill bara drömma mig bort, långt bort. Ojoj Denize... jag finner inga ord, men att få prata med dig ikväll gjorde verkligen min dag. Hang in there, jag kommer!
Läggdags, so long.
Cheers / E
...sommarkänslor, midsommarhelgen i Osele 2008.
Helgen som varit bjöd på födelsedagskalas hemma hos Pernilla på fredagen med tacos, massa snacks, skönsång och en sväng om på slicken. Lördagen väntade hockey, Brynäs-Linköping med Emelie, mycket folk och grym stämmning, en match som slutade 2-0. Den sjyssta stämmningen bidrog visserligen till att jag blev aningens festsugen men jag bestämmde mig för att promenera hem och kika på film i stället, The Holiday blev det och visst är det mysigt att bara krypa ihop i sängen och bara vara för sig själv ibland. En trevlig överraskning framåt småtimmarna var när Pernilla ringde ifrån Liverpool, kändes lite konstigt när jag knappt kände igen hennes röst ibörjan, men hur som helst var det skön att höra att hon "lever".
Söndagen då?, regn, regn och lite mer regn. För att inte dagen skulle kännas alltför grå åkte jag och solade, köpte glass till mig och mor och tog det lungt, käkade lite och åkte till Läkerol arenan även denna dag och bänkade mig på en relativt tom läktare för att se Emelie och tjejerna i Brynäs damlag ge gärnet mot Leksand, och mycket riktigt vann de, dock avgjordes matchen på straffar efter förlägning, men det var kul att se dem knuffas med varandra på isen :P.
Denna vecka blir en kort arbetsvecka eftersom jag tagit ledigt på fredag för att unna mig en långhelg tillsammans med Linda, Fredrik och lilla Ellen uppe hos far och Gunilla. Sjävklart ska det bli väldigt trevligt att åka upp framförallt med tanke på att det var midsommar jag var där senast och det är ju en evighet sedan. Så till helgen bli det mest avkoppling, njuta så mycket som möjligt helt enkelt och försöka koppla bort tanken på att det inte blir så mycket mer av den varan framöver..
Blazzzblabla zzzzzzzz, nä nu orkar jag inte alls skriva någonting mer, just nu tycks tankarna vilja flyga all världens väg. Ett efterlängtat samtal från Greenwich, CT fick jag också alldeles nyss, och jag vill bara drömma mig bort, långt bort. Ojoj Denize... jag finner inga ord, men att få prata med dig ikväll gjorde verkligen min dag. Hang in there, jag kommer!
Läggdags, so long.
Cheers / E
...sommarkänslor, midsommarhelgen i Osele 2008.
Longing for US...
Att tiden kunde gå fort trots att man går och längtar trodde jag inte och vid det här laget har jag nästan slutat förundras över hur dagarna springer iväg. Hösten är utan tvekan här och det märks inte minst på att det blir mörkare varje dag. Det känns ganska overkligt att tänka på att då dygnen är som allra mörkast här hemma befinner jag mig, i en vardag helt annan än denna, i en helt ny kultur och i ett land som förmodligen kommer få mig att känna mig ganska lite på jorden, det innebär inte att det kommer föra med sig något negativt utan det är ju lite det som är grejen, det handlar om att lämna vardagen här och möta något helt nytt. Förväntningarna liksom alla förhoppningar och mål är många, men visst är det så, jag har ju inte en aning om hur mitt liv kommer se ut om lite dyrgt en månad. Längtan behöver jag ju knappast nämna, ni vet hur sånt känns...
Dagarn känns kortare nu när mörkret lägger sig vid sju tiden. När jag sätter mig på bussen efter att ha tränat är jag för det mesta helt slut men liksom på det där sköna sättet, utmattad men avslappnad, älskar att känna den känslan när jag vet att jag bara kan komma hem och ta det lungt resten av kvällen.
Helgen då? Fest? Utgång? Båda kan jag bocka av. Men självklart var det framförallt umgänget som förgyllde både kvällarna. Fredagen bjöd Jossi på hemgjord pizza och sedan ändade hon, jag, Pillis och Emilia upp på Slick. Lördagen träffades jag, Emelie och Karin för en fika på Waynes och sedan en sväng på stan på förmiddagen. Vid 20-tiden cyklade jag och Emelie till Olsbacka och hem till Pernilla för lite förfest och för att inte bli långrandig kan jag bara säga att den här lördagen sammanfattar jag som en riktigt GULDkväll, detta för att det inte är ofta man får tillfälle att supa Em under bordet och ja, vi spårade men vi var minsann på topp långt inpå småtimmarna, tack för en skitkul kväll! För att förtydliga - Guldkvällar är sådana som är något utöver det vanliga och de återkommer inte alltför ofta och det är väl kanske det som gör dem så speciella , men jag vill hinna med minst en till sådan innan jag åker...
Så till något annat, jag har gått och blivit aningens känslig(?!) den senaste tiden, sedan Denize for iväg för lite mer än en vecka sedan tänker jag allt oftare på att allt med Usa kommer blir en så stor grej och vad det kommer innebära och då blir jag skitlätt sentimental och det är ju nästan löjligt men ibland är det skönt att bara låta det komma, fast jag egentligen inte riktigt vet vad jag har att bli vek för.
Överhuvudtaget tycker jag känslor och nostalgi överväldigar något så otroligt, som en låt som innehåller allt, en låt som direkt tar dig tillbaka till ett speciellt ögonblick, den ger dig sådan starka minnesfalshbacks att du måste stanna upp och förundras över hur det är möjligt. Är det bara jag eller är detta ett vanligt fenomen?
Nu har klockan blivit mycket igen och jag måste verkligen bli bättre på att komma i säng om kvällarna, punkt slut!
God natt gott folk...
Dagarn känns kortare nu när mörkret lägger sig vid sju tiden. När jag sätter mig på bussen efter att ha tränat är jag för det mesta helt slut men liksom på det där sköna sättet, utmattad men avslappnad, älskar att känna den känslan när jag vet att jag bara kan komma hem och ta det lungt resten av kvällen.
Helgen då? Fest? Utgång? Båda kan jag bocka av. Men självklart var det framförallt umgänget som förgyllde både kvällarna. Fredagen bjöd Jossi på hemgjord pizza och sedan ändade hon, jag, Pillis och Emilia upp på Slick. Lördagen träffades jag, Emelie och Karin för en fika på Waynes och sedan en sväng på stan på förmiddagen. Vid 20-tiden cyklade jag och Emelie till Olsbacka och hem till Pernilla för lite förfest och för att inte bli långrandig kan jag bara säga att den här lördagen sammanfattar jag som en riktigt GULDkväll, detta för att det inte är ofta man får tillfälle att supa Em under bordet och ja, vi spårade men vi var minsann på topp långt inpå småtimmarna, tack för en skitkul kväll! För att förtydliga - Guldkvällar är sådana som är något utöver det vanliga och de återkommer inte alltför ofta och det är väl kanske det som gör dem så speciella , men jag vill hinna med minst en till sådan innan jag åker...
Så till något annat, jag har gått och blivit aningens känslig(?!) den senaste tiden, sedan Denize for iväg för lite mer än en vecka sedan tänker jag allt oftare på att allt med Usa kommer blir en så stor grej och vad det kommer innebära och då blir jag skitlätt sentimental och det är ju nästan löjligt men ibland är det skönt att bara låta det komma, fast jag egentligen inte riktigt vet vad jag har att bli vek för.
Överhuvudtaget tycker jag känslor och nostalgi överväldigar något så otroligt, som en låt som innehåller allt, en låt som direkt tar dig tillbaka till ett speciellt ögonblick, den ger dig sådan starka minnesfalshbacks att du måste stanna upp och förundras över hur det är möjligt. Är det bara jag eller är detta ett vanligt fenomen?
Nu har klockan blivit mycket igen och jag måste verkligen bli bättre på att komma i säng om kvällarna, punkt slut!
God natt gott folk...