Har sitter just nu en tacksam och stolt Erika och det har inlagget kommer ga i samma tecken.

Jag vill borja med att beratta att jag inte kunnat fa ett varmare valkomnade eller en battre start pa det har aret an det jag fick nar jag kom hit till Norwalk i fredags. Jag kan verkligen sag att jag redan pa sa kort tid fatt upp ogonen for nya sidor av livet. Det ar otoligt hur manniskor kan bjuda pa sig sjalva och oppna sin familj for en egentligen helt frammande person. Nog for att barnen var blyga, vilket jag sjalvklart var forberedd pa, men den blygheten varade inte lange. Idag min forsta dag ensam i huset och forsta riktigt arbetsdag satt minstingen i mitt kna minst en timme medan vi kollade pa teve. Jag far verkligen den dar kanslan av att allt ar for bra for att vara sant...

Allt har hant pa en gang. Redan samma kvall jag kom hit, helt spontant hade vi ett litet valkomms firande for mig. Ett mycket kart atterseende med Denize :). Hon, jag, Steffanie, den tidigare au pairen och Chuck, hennes dejt, akte till en bar i Sono inte sa langt harifran, Denize sov faktiskt till och med over, min forsta natt! Det fem dagarna som gatt sedan dess har bestatt i filmmys, biohang, lite shopping, lots n lots of bilkorning hamtning/skjutsning, starbucks, matlagning etc. Skulle mer an garna ga in pa detaljerna men eftersom jag lyckades redera hela detta inlagg en gang sa blir detta tyvarr den kortare versionen.

Anyway, Thanksgiving imorgon, och som de flesta vet, lite av the BIG thing har borta. Efter de har dagarna ar jag helt pa det klara over vad det firar men hur det firar makes no scense, verkar helt enkelt som att det handlar om vem som kan ata sig tjockats vid den gigantiska middagen som vantar. I denna familj kor det ocksa sin egen grej, de senaste fyra aren springer de Manchester Road Race, vilket ar ett 6 kilometer (om jag konverterar ratt fran miles) langt lopp som de delatar i, till saken hor att jag ocksa ska springa! Jag kan faktiskt saga att jag ar taggad, dock inte lika sugen pa att ga upp 07.30 imorgon bitti men jag ska nog allt bita i det sura applet!

Pratade just ocksa med Denize och hon kunde glatt meddela att hon ar ledig i helgen och formodilgen vantar en svang till NYC! hur det an blir ska vi ha en superhelg! Vi gillar att HANGA UT, vilket ar vart nya uttryck.

Jag tanker pa er dar hemma vilket jag antar ar omsesidigt.
Varma krama / Erika

p.s lovar att det inom kort aven kommer dyka upp bilder!