Det luktar raketer...

Landkrabbor och nyårsfirare...

Med ett försprång på sex timmar där hemma har raketerna sedan länge tystnat när det är dags att öppna champangen här borta. Hur som helst 2009 står för dörren och  snart börjar vi på ny kula igen. I huvudet spelas allt upp i revy och somvanligt förundras man över hur fort det gått, vad mycket som man varit med om och trots detta hur allt känns som igår. Förra nyåret firades i en stuga långt upp i Norrlands mörka skogar hos far och imorgon på ett glammigt hotell mitt i NYCity, vilka överrskningar livet bjuder oss på... 

Jag önska er allihopa ett riktigt gott slut och en rktigt bra start på det nya året!

Ikväll ska jag vara på lika strålande humör som den här söndagen hos Denize i Greenwich, dock tror jag att jag lämnar kockmössan på hatthyllan..:)



Jag ska även se till att tota ihop en resume över det gångna året, håll ögonen öppna!
KRAMAR / Erika <3

Count the headlights on the highway...

En månad har passerat i landet utan trottoarer och innan du hinner blinka har du skapat rutin. Är det här den andra sidan med grönare gräs?

En rad vädligt ytliga, ganska tråkiga och inte särkligt innehållsrika inlägg har det varit på sistone insåg jag när jag skummade igenom det senaste jag lyckats knåpa ihop. Det har hittills bara skrapats på ytan om vad det egentligen innebär byta sida om Atlanten. Ett av faktumen är:
Självbilden finns där men endast en bräcklig identitet, här är du blott en blank sida utåt. Tänk dig tanken att ingen vet någonting om dig och det är helt upp till dig hur du vill framstå och bli sedd utåt, vad skulle du göra?

...och på tal om personlighet satte jag min egen prägel på väggarna här i min lilla "lada"...vad tycks?





Japp, det är mr, bean som sitter där och filosoferar, jag tyckte han fick vara med, så jag klämde dit honom på dörren, bara för att den verkligen får mig att skratta, så julkortet från mamma (ingen fara pappsen erat julkort står på nattuksbordet :P) och almanackan som jag fick av Denize i julklapp.

Förövrigt kan jag meddela att nyårsplanerna är spikade och idag betalde jag min biljett till förmodligen det mastigaste (som josefin skulle uttrycka det) nyårsevent jag varit på tidigare. Jag håller tummarna för en toppen kväll! 

The american way...

Snön ligger fortfarande orörd över gräsmattan och granriskransar är upphängda på varsin sida om min ytterdörr. Julmusten, knäckebrödet, laxen och janssons frästelse i fredags smakade godare än någonsin, och jag misstänker att det goda sällskapet bidrog till den mysiga stämmningen. Just nu är min ända själsfrände datorn som surrar i sängen brevid mig och en bunt näsdukar för att underlätta luftflödet i näsa. Med andra ord är jag förkyld, lindrigt men ändock inte helt pigg. På tal om näsdukar/servetter föresten, har både jag och Denize under vår tid i us kunnat konstatera att dessa tunna, mjuka "pappersbitar" är helt värdelösa med sin totalt obefintliga uppsugningsfömåga. I de flesta amerikanska hem finns dessa servettboxar överallt och rymmer bra många ark, förmodligen för att en servett är långt ifrån tillräckligt för att vara till någon nytta, nä ni, tacka vet jag hederligt svenskt hushållspapper!...tillbaka till Erika och förkylningen...förvisso nästäppa men 45 min på löpbandet idag klarade jag av fint, jag skulle ju ändå invänta sjuåringen i familjen simskolepass att ta slut och då passade det ju perfekt.

Efter middagen idag fick jag och Toni tid att bara sitta och prata, vi gled in på det ena ämnet efter det andra men av någon, visserligen ganska självklar andledning stannade det vid just barn, beteende, graviditet och olika fiosofier kring uppfostran och plötsligt blir jag så frågivs...?!

Snart vaknar ni där hemma och det är julaftonsmorgon, förhppningsvis har ni snö och skickar en liten tanke hit. Här borta väntar vi med paketen en dag till och firar på torsdag, och trots denna saknad av familj och vänner så ska jag inte säga att det går någon större nöd på mig, jag menar att kolla på Kalle Anka på Youtube funkar ju det med...
GOD JUL PÅ ER! DRICK JULMUST och vet ni vad? Jag saknar er!!



Här är några bilder från min och Denizes julmiddag och så luciahelgen i NY.



"Hello meat!"

Hallå där, hur mår ni därhemma?

Själv är jag ganska nyligen hemkommen från Stamford, jag och Denize var på ytteligare en sen bio. Denna gång blev det Cadillac Records, fick köra uteslutnings metoden då vi sett de flesta filmer som visas just nu och alla premiärer kommer efter jul. Killen i kassan hade inte mycket till rekomendationer att komma med och verkade förövrigt inte ha något vidare filmintresse heller. Hur som helst var detta en film som bjöd på en hel del sköna toner.. Beyonce Knowles spelar den pundade bluessångerska Etta James och nog för att Beyonce inte är någon hos mig topplistad sångerska/skådespelerska så måste jag säga att hon verkligen tog rollen på allvar. 
I denna berättelse om sex, våld, raser och rock n' roll i 1950-talets Chicago får vi förutom Etta James följa några av USA's musiklegender som bl.a. Muddy Waters, Leonard Chess, Little Walter and Howlin' Wolf, Chuck Berry och deras spännande, men turbulenta liv. Att rekomendera?, jodå visst är den sevärd allt.

Nu kan jag i alla fall efter den senaste veckan absolut säga, trots mina tidigare tvivel, att jag känner julstämmningen, visserligen inte som om jag vore hemma men det duger fint ändå.  I och med det tänker jag bla. utnämna mig och Denize till mästersockerbagare. Vi två som efter bak ända fram till midnatt hade åtadkommit både pepparkakor OCH lussekatter, att tillägga var att vi körde med rent mjöl i påsen (den du:P) ända från start, inga färdigköpta degar eller smetmixar här inte! Visst hjälpte glöggen till att hålla oss på bästa bakhumör hela kvällen igenom men det hör ju till, bäst av allt - resultatet så gott som oslagbart! Bara titta här...



Mot slutet blev vi något förslappade men det gjorde ingeting eftersom humorn höll sig i toppform somvanligt, grymma quotes finns på lager...

Det där var allt för nu men helgen har mer att förtälja, håll utkik.
Later friends!

Utlovad "fotofrossa"!

Återigen får jag be om ursäkt för det dåliga underhållet av bloggen, men jag kanske ska sluta be om ursäkt och börja göra något åt det istället, som jag och Denize sa bättre med lite kortare inlägg lite oftare istället.

Laddare till min laptop har anlänt, det tog sin lilla men ingen skada skedd. Därav kan jag alltså som ni ser skriva på erat spårk igen och det bästa jag kan använda datorn i mitt place och som om inte det vore nog blev jag positivt överraskad när jag upptäckte att jag även kan surfa på Teds trådlösa internet! Kunde inte blir bättre!

och det var onsdag igen...dagen har bestått i en tur till mall nr 2 i Westchester, tillbaka på eftermiddagen och de resterande timmar av dagen, pussel, barnprogramm, vattenfärger, playdoo och bilkörning. Klockan var strax efter nio när alla tre kidsen lagt huvudet på kudden och slocknat. John kom hem, och bland reklam och räkningar hittade han ett litet kuvert till mig i posten, kände igen handstilen redan på adressen, ett julkort från pappa och Gunilla, i samma kuvert en prenummeration på 10 nummer av tidningen ELLE. Detta tillsammans med ett långt och trevligt samtal med Denize fick jag en väldigt fin avslutning på den har onsdagen.

Vad mer? Ångesten jag hade över att julstämmingen var lika med noll har släppt, detta i och med att julgranen gjort entre, snabbt klädd från topp till tå, vände ju såklart den bristande julkänslan, själv har jag faktiskt inhandlat två julstjärnor och kanelstänger för försärkra mig om att det håller i sig.
Hur många biobesök har det hunnits med sedan senaste uppdateringen? Four christmases, Twilight och Role Models, inte illa eller hur? Utflyckten till NY såklart, inklusive besök på Madame Tussade's, ett antal mil i bilen för ni vet i usa använder man inte benen, överhuvudtaget, behöver du exempelvis kontanter, kör drivetroghbankomaten!

Nu ska jag vara ärlig och säga att jag ar alltför trött och har alltför lite ork att skirva om det övriga som hänt sedan det tidigare inlägget, så jag föreslår att ni tar er en närmare titt här nedan och skulle några oklarheter dyka upp, tveka inte bara fråga. Mycket nöje!









Här nedan kommer några eftersläntrande bilder från thanksgiving/Manchester Road Race och några från den guidade turen i NY .




Ojoj, nu kan jag allt vara nöjd med mig själv och hoppas att detta var till belåtenhet och glöm inte om det var någon lite fundering bara tota ihop några rader.:)
Sedan länge väntar sängen, så nu sätter jag punkt, godnatt!