UNITED STATES HERE WE COME!
...så var vi ytteligare en vecka och en helg till ända. En veckan som mestadels bestått av jobb, utbildning och träning, men trevligt umgänge, fika och bio hanns också med. Helgen har bjudit på riktigt fint höstväder, en lugn fredag, trots att det kom ett lite sug efter att ta sig en sväng om, men relativt fort insåg jag att det inte fanns något jag missade. Lördagförmiddag, en tur på stan, gräsklippning åt mor sedan vid 17-tiden åkte jag hem till Denize för lite fix inför förhäng, resten av tjejerna dök upp vid 18.30. Vi snacksade och drinkade lite sedan väntade middag på Lam´s Terass. Taxi dit och så massa smarrig mat, trevlig stämmning och mysig miljö. Denize gick under benämningen avskedsbarnet denna kväll eftersom det var det vi firade, eller vad säger man?! Vi firade av henne i alla fall för på måndag far damen till Usa för att jobba som au pair och om hon stannar ett år får vi se och jag kan bara hoppas att det blir så.
...och för er som undgått det bär det om inte alltför länge av till Us för mig med och i samma syfte som hennes, ta hand om kids, lära känna ett nytt land, en ny kultur, en ny familj, nya männsikor och förhoppningsvis få uppleva ett av de bästa åren i livet. Största delen av mitt år i Us kommer jag spendera i Norwalk en stad i Connecticut benägen i nordöstra Usa en timmes bilfärd från New York, dessutom inte mer än 22 min från där Denize kommer bo! För min del är det inte riktigt dags än, men nedräkningen har deffinitift börjat. Senast i fredags pratade jag med Antionette eller Toni som hon kallas (mamman i familjen) i telefonen och samtalet lämnade mig med en vädligt bra känsla. Det är liksom nu det känns på riktigt , den 16:de novmeber åker jag! Visserligen hade jag ställt in mig på att åka tidigare men då deras nuvarande au pair inte lämnar dem förrän då blev datumet framskjutet. Klart jag hade åkt imorgon jag med men jag har inget emot att få fira min födelsedag på hemmaplan, umgås med vänner, familj och njuta av Sverige, men framför allt tid att känna mig lite mer redo, fast jag rätt osäker på om jag nånsin kommer bli det.
Åter till lördagen, efter middagen på Lam´s promenerade vi till Brända och därefter rundades kvällen av på Goya och för att sammanfatta det hela, en lyckad kväll och tack till alla medverkande!
Träffade föresten också Johanna på Bocken, fick höra att hon planerar att flytta till Mexico, de ni! Inte nog med det bjöd hon dit mig för att hälsa på under nästa år, vi sa så, det är ju inte långt att flyga ned dit från CT.
Idag har jag ätit glass i höstsolen och resten av dagen blir lugnare än en filbunke. En sväng till Denize för att hämta min mobil och såklart en sista hejdå-kram. Min kära vän, du åker imorgon, sedan kommer jag, det här är inte klokt! VI SES IN THE UNITED STATES!!
Titta här, nu var jag allt lite firnulig va?! Det blir ett grymt år, ett som är säkert!
...och för er som undgått det bär det om inte alltför länge av till Us för mig med och i samma syfte som hennes, ta hand om kids, lära känna ett nytt land, en ny kultur, en ny familj, nya männsikor och förhoppningsvis få uppleva ett av de bästa åren i livet. Största delen av mitt år i Us kommer jag spendera i Norwalk en stad i Connecticut benägen i nordöstra Usa en timmes bilfärd från New York, dessutom inte mer än 22 min från där Denize kommer bo! För min del är det inte riktigt dags än, men nedräkningen har deffinitift börjat. Senast i fredags pratade jag med Antionette eller Toni som hon kallas (mamman i familjen) i telefonen och samtalet lämnade mig med en vädligt bra känsla. Det är liksom nu det känns på riktigt , den 16:de novmeber åker jag! Visserligen hade jag ställt in mig på att åka tidigare men då deras nuvarande au pair inte lämnar dem förrän då blev datumet framskjutet. Klart jag hade åkt imorgon jag med men jag har inget emot att få fira min födelsedag på hemmaplan, umgås med vänner, familj och njuta av Sverige, men framför allt tid att känna mig lite mer redo, fast jag rätt osäker på om jag nånsin kommer bli det.
Åter till lördagen, efter middagen på Lam´s promenerade vi till Brända och därefter rundades kvällen av på Goya och för att sammanfatta det hela, en lyckad kväll och tack till alla medverkande!
Träffade föresten också Johanna på Bocken, fick höra att hon planerar att flytta till Mexico, de ni! Inte nog med det bjöd hon dit mig för att hälsa på under nästa år, vi sa så, det är ju inte långt att flyga ned dit från CT.
Idag har jag ätit glass i höstsolen och resten av dagen blir lugnare än en filbunke. En sväng till Denize för att hämta min mobil och såklart en sista hejdå-kram. Min kära vän, du åker imorgon, sedan kommer jag, det här är inte klokt! VI SES IN THE UNITED STATES!!
Titta här, nu var jag allt lite firnulig va?! Det blir ett grymt år, ett som är säkert!
Att bryta ett dåligt mönster!
Minst sagt ordentlig skärpning från min sidan nu! Det var mer än två veckor sedan det tidigare inlägget och jag gör ett nytt försöka att bryta det dåliga mönstret.
Så ännu en gång har jag dragit på mig en hel del att underrätta er om, en bidragande faktor till att jag drar mig för att blogga är att jag inser att inlägget kommer bli A4 långt, som förmodligen även detta när jag sätter igång.
Men innan orden börjar flöda vill jag tala om att det finns två alldeles speciella tjejer, två för mig så värdefulla vänner, båda håller jag väldigt varmt om hjärtat, tack för att ni finns!
Stockholmhelg 5-7 september
Sist jag skrev hade jag dragit på mig en rejäl förkylning, och inte förrän för några dagar sedan kände jag mig riktigt pigg, detta efter en KaniJangkur, överkonsumtion av nässpräy, alvedon och ett antal olika sorters halstabletter. Hur som helst bjöd förra helgen på en hel del trevligheter i Stockholm, kände mig ganska rastlös och efter ett infall bestämmde jag mig helt enkelt för att ta tåget till huvudstaden. Åkte till Bromma och Josefin hämtade mig med bilden vid tunnelbanan, käkade en liten lätt lunch och sedan tunnelbanan till stan. Eftersom jag kände att min ekonomi var rätt stabil såg jag fram emot att inhandla diverse "nödvändigheter". Men efter att ha avverkat Monki, Weekday, Zara, Top Shop, Beyond Retro, Adidas, Indiska, ett antal HM butiket, Carlings ja i princip varenda butik i vår smak, plus ett fler tal skobutiker och inte hittat ett enda dugg, inte lyckats med ett enda inköp...så, ja ni förstår, gav jag upp eller i alla fall nästan, i ren förtvivlan tröstade jag mig med lite acccecoarer, ett halsband och ett armband.
Middagen käkade vi på La Rose, Pestopasta belv det för Josefin och bakpotatis med skagenröra för mig. Denize och Malin tittade förbi och efter en stund lämnade vi dom och fortsatte med den omöjlliga shoppingen. Det är ett mysiterium det där egentligen, när du har bestämmt dig för att hitta något och dessutom har pengar att spendera så tycks det totalt omöjligt och så vise versa, när du är luspank verkar allt vilja flytta in i din garderob, så är det alltid.
Framåt 19-tiden då vi planerat biobesök mötte vi upp Denize igen. Barnhemmet eller El Orfanato som är oginaltiteln blev det, en spanskproducerad film placerad under genren skräck, vilket kunde omdiskuteras, och den första rysare jag sett med lyckligt slut?! Men intresseant handling och tillräckligt bra för att jag ska rekommendera den.
På lördagen lagade vi smarrig tackos till middag. Sedan mätta och omstylade promenerade vi till tunnelbanan ,och jag, faktiskt i ett par nyinköpta svart/rosa skor från vagabond (första riktiga fyndet från tidigare på dagen). Det vankades hur som helst lite partaj, därefter utgång. Var på ett riktigt toppenställe på kungsgatan, Fasching, soulclub, grymt dansvänlig musik nonstop! Om ni inte redan varit där så tycker jag verkligen ni ska gå dit!
Söndagen var otoligt seg. Marit kom förbi och vi käkade en sen brunch och kröp sedan ihop i soffan och såg Into the Wild, en film över min förväntan, riktigt bra story, skådespelare och soundtrack, ni som sett den känner igen den här...
Jaha, det där var förra helgen... (Med risk för att drabbas av skrivkramp tänker jag fatta mig lite kort resterande delen av inlägget, vilket jag inte tror ni har något emot.) ...sedan väntade en vecka då jag kunde beta av en hel del på "att-göra-listan" bla Fixa nytt pass, boka hälsoundersökning, inbetalning till rikspolisstyrerlsen för utdrag ur belastningsregistret, skicka in personlighetstest till CCAP med mera. En trevlig "au pair-fika" (den nya grejen) med Denize, tv/tv-spels-kväll hos Mattias och middag på Churt Street med två ur sf-gänget hanns också med. På fredagen grattades både Josefin och Jonas som fyllt år och även denna fredag blev det film i biomörkret, jag, Denize och Emelie såg nämligen Patrik 1,5 som också hade premiär denna kväll, en film som ska utmana svenska folkets fördomar och visstt gör den det på ett väldigt charmigt sätt.
Lördag: GRATTIS JOSEFIN! Födelsedagsfest i lite mindre upplaga, snacks, snittar, vin, mysigt och rätt lugn stämmning ända till det var av ut i dimman, eftersom vi var lite sent ute var kön utanför Slick alldeles för enom för att vi skulle ha tålamod att stå där så det blev än en gång Goya, som tur var fyllda lokaler. Hur kvällen artade sig vidare tror jag jag skippar att gå in på.
Jag vaknade hur som helst inte i Josefins säng där jag la mig utan på en stol framför deras dator med huvudet på skrivbordet, varför jag somande där är det nog ingen som vet, men att det inte var särskligt bekvämt är en sak som är säker.
Frukost och Idol-repris, därefter hem och efter att jag väckt hjärnan ur bakiskoman, gjorde jag en hel del nytta, tog hand om tvätt, städade och krattade lite ute på gården, belönades senare med tre små rätter som mamma köpte hem till oss, kyckling och jordnötsås, biff med bambuskott och friterade räkor! Precis vad som behövdes för att förgylla söndagskvällen!
Den är tjejen fick oss att fälla tårar den här söndagsmorgonen och jag tror knappast vi är ensamma om att få gåshud av hennes röst. Här är hela hennes audition. (Kvaliten är betydligt bättre än det ser ut i stillbilden)
Så var det måndag och ny vecka ingen. Dagens infall, av den positiva sorten, eller infall ska jag väl inte säga, det var faktiskt ganska planerat, hur det än må vara köpte jag ett månadskort på Friskis&Svettis. Körde intervalllöpning på band i 60 min! Nu blir det en hel del träning framöver, tänken är att jag ska vara fit for fight när det bär av till US, då det antaglien blir till att orka jaga barn dagarn långa. Visserligen är det väl inte det som främst är syftet utan att bara ta hand om hälsan och återuppta att underhålla konditionen igen.
Nu är det hög tid för mig att sätta punkt och till dig om läste hela inlägget kan jag bara gratulera, du överlevde!
För allas bästa ska jag verkligen försöka uppdatera mer regelbundet! Men några dagar får ni nog hålla tillgodo med detta mastodontinlägg.
Ta hand om er mina vänner.
Sängen väntar, God natt!
Så ännu en gång har jag dragit på mig en hel del att underrätta er om, en bidragande faktor till att jag drar mig för att blogga är att jag inser att inlägget kommer bli A4 långt, som förmodligen även detta när jag sätter igång.
Men innan orden börjar flöda vill jag tala om att det finns två alldeles speciella tjejer, två för mig så värdefulla vänner, båda håller jag väldigt varmt om hjärtat, tack för att ni finns!
Stockholmhelg 5-7 september
Sist jag skrev hade jag dragit på mig en rejäl förkylning, och inte förrän för några dagar sedan kände jag mig riktigt pigg, detta efter en KaniJangkur, överkonsumtion av nässpräy, alvedon och ett antal olika sorters halstabletter. Hur som helst bjöd förra helgen på en hel del trevligheter i Stockholm, kände mig ganska rastlös och efter ett infall bestämmde jag mig helt enkelt för att ta tåget till huvudstaden. Åkte till Bromma och Josefin hämtade mig med bilden vid tunnelbanan, käkade en liten lätt lunch och sedan tunnelbanan till stan. Eftersom jag kände att min ekonomi var rätt stabil såg jag fram emot att inhandla diverse "nödvändigheter". Men efter att ha avverkat Monki, Weekday, Zara, Top Shop, Beyond Retro, Adidas, Indiska, ett antal HM butiket, Carlings ja i princip varenda butik i vår smak, plus ett fler tal skobutiker och inte hittat ett enda dugg, inte lyckats med ett enda inköp...så, ja ni förstår, gav jag upp eller i alla fall nästan, i ren förtvivlan tröstade jag mig med lite acccecoarer, ett halsband och ett armband.
Middagen käkade vi på La Rose, Pestopasta belv det för Josefin och bakpotatis med skagenröra för mig. Denize och Malin tittade förbi och efter en stund lämnade vi dom och fortsatte med den omöjlliga shoppingen. Det är ett mysiterium det där egentligen, när du har bestämmt dig för att hitta något och dessutom har pengar att spendera så tycks det totalt omöjligt och så vise versa, när du är luspank verkar allt vilja flytta in i din garderob, så är det alltid.
Framåt 19-tiden då vi planerat biobesök mötte vi upp Denize igen. Barnhemmet eller El Orfanato som är oginaltiteln blev det, en spanskproducerad film placerad under genren skräck, vilket kunde omdiskuteras, och den första rysare jag sett med lyckligt slut?! Men intresseant handling och tillräckligt bra för att jag ska rekommendera den.
På lördagen lagade vi smarrig tackos till middag. Sedan mätta och omstylade promenerade vi till tunnelbanan ,och jag, faktiskt i ett par nyinköpta svart/rosa skor från vagabond (första riktiga fyndet från tidigare på dagen). Det vankades hur som helst lite partaj, därefter utgång. Var på ett riktigt toppenställe på kungsgatan, Fasching, soulclub, grymt dansvänlig musik nonstop! Om ni inte redan varit där så tycker jag verkligen ni ska gå dit!
Söndagen var otoligt seg. Marit kom förbi och vi käkade en sen brunch och kröp sedan ihop i soffan och såg Into the Wild, en film över min förväntan, riktigt bra story, skådespelare och soundtrack, ni som sett den känner igen den här...
Jaha, det där var förra helgen... (Med risk för att drabbas av skrivkramp tänker jag fatta mig lite kort resterande delen av inlägget, vilket jag inte tror ni har något emot.) ...sedan väntade en vecka då jag kunde beta av en hel del på "att-göra-listan" bla Fixa nytt pass, boka hälsoundersökning, inbetalning till rikspolisstyrerlsen för utdrag ur belastningsregistret, skicka in personlighetstest till CCAP med mera. En trevlig "au pair-fika" (den nya grejen) med Denize, tv/tv-spels-kväll hos Mattias och middag på Churt Street med två ur sf-gänget hanns också med. På fredagen grattades både Josefin och Jonas som fyllt år och även denna fredag blev det film i biomörkret, jag, Denize och Emelie såg nämligen Patrik 1,5 som också hade premiär denna kväll, en film som ska utmana svenska folkets fördomar och visstt gör den det på ett väldigt charmigt sätt.
Lördag: GRATTIS JOSEFIN! Födelsedagsfest i lite mindre upplaga, snacks, snittar, vin, mysigt och rätt lugn stämmning ända till det var av ut i dimman, eftersom vi var lite sent ute var kön utanför Slick alldeles för enom för att vi skulle ha tålamod att stå där så det blev än en gång Goya, som tur var fyllda lokaler. Hur kvällen artade sig vidare tror jag jag skippar att gå in på.
Jag vaknade hur som helst inte i Josefins säng där jag la mig utan på en stol framför deras dator med huvudet på skrivbordet, varför jag somande där är det nog ingen som vet, men att det inte var särskligt bekvämt är en sak som är säker.
Frukost och Idol-repris, därefter hem och efter att jag väckt hjärnan ur bakiskoman, gjorde jag en hel del nytta, tog hand om tvätt, städade och krattade lite ute på gården, belönades senare med tre små rätter som mamma köpte hem till oss, kyckling och jordnötsås, biff med bambuskott och friterade räkor! Precis vad som behövdes för att förgylla söndagskvällen!
Den är tjejen fick oss att fälla tårar den här söndagsmorgonen och jag tror knappast vi är ensamma om att få gåshud av hennes röst. Här är hela hennes audition. (Kvaliten är betydligt bättre än det ser ut i stillbilden)
Så var det måndag och ny vecka ingen. Dagens infall, av den positiva sorten, eller infall ska jag väl inte säga, det var faktiskt ganska planerat, hur det än må vara köpte jag ett månadskort på Friskis&Svettis. Körde intervalllöpning på band i 60 min! Nu blir det en hel del träning framöver, tänken är att jag ska vara fit for fight när det bär av till US, då det antaglien blir till att orka jaga barn dagarn långa. Visserligen är det väl inte det som främst är syftet utan att bara ta hand om hälsan och återuppta att underhålla konditionen igen.
Nu är det hög tid för mig att sätta punkt och till dig om läste hela inlägget kan jag bara gratulera, du överlevde!
För allas bästa ska jag verkligen försöka uppdatera mer regelbundet! Men några dagar får ni nog hålla tillgodo med detta mastodontinlägg.
Ta hand om er mina vänner.
Sängen väntar, God natt!