Har kommer en kort halsning ifran Hiroshima, staden dar varldens fortsta atombomb slog ned kl 08.15 den 6 augusti 1945, dodade 200 000 manniskor och odelade den har staden, kanns sa haftigt att ha sett detta. Idag var vi pa det jattefina och valordnade museeum som berattar om katastrofen, detta berorde mig verkligen, medan man gick runt dar inne vaxte en klump i halsen sa mycket hemska bilder och bevarade klader och andra saker som hjalpte till att for oss forsta hur kraftig denna explotion var som lamnade efter sig ett svart regn som dodade monga monga som hade overleft. Har i fredsparken brinner en eld som alltid kommer brinna och inte slackas forran alla karnvapen i varlden ar borta.

Museebesokte lamnade ingen av oss oberorda men efterat hade vi besto trevligare nar vi gick pa basebollmatch i Hiroshimas stora stadio, hittade perfekta platser mitt pa hemmalaktaren och jag sager da det, vilken stamning, vilken kansla, verkligen haftigt, man bara ros. Sjalva matchen var val inte lika rolig som att heja med i klacken och hanga med i ramsorna, men hemmalaget vann och vi gick darifran aninges brunare eftersom solen strolat hela dagen (18 grader) och betydligt gladar. Sedan blev den en svang till slottet och lite vila i parken bland korbarstraden sa fint ar det har.

Imorgon kl 9 bar det av med tog igen till Kyoto, spannande som allt annat!

Skulle mer an garna lagga upp bilder, men som sagt att inte sa latt att fa tid till att ordna med sadant. Det kommer, ni far bara vanta lite till.

Tanker pa er allihopa dar hemma och hela ganget halsar. Manga kramar Erika